Så har synen på forskning och innovation förändrats
Tre branschföreträdare reflekterar över synen på svensk livsmedelsforskning och innovation – och pekar ut vad som behövs framåt för att stärka matsystemet.
Christian Nyrén
Vd Stiftelsen Lantbruksforskning
Har synen på svensk lantbruksforskning förändrats under senaste åren?
"Vi har idag en mycket bättre helhetssyn när diskussionerna kring forskning och utveckling i sektorn diskuteras. Hela värdekedjan finns med i tankarna när vi diskuterar prioriterade FoU-satsningar inom primärproduktionen."
Hur märks det?
"Livsmedelsstrategin med sitt budskap om att samla krafterna inom FoU har bidragit. Sektorn själv har redan innan tagit steg emot att forskningen skall vara mer tvärvetenskaplig, och jobba över gränserna. Stiftelsen Lantbruksforskning har under de senaste åren kompletterat den öppna utlysningen med strategiska programsatsningar som fokuserar tematiskt och följer en hel värdekedja. Ett sådant exempel är vår satsning på Sustainable Diets inom hållbar mjölkproduktion. I den satsningen täcker fem projekt hela värdekedjan från vallen som foder och kolinlagring, över djurvälfärd med hög mjölkproduktion till indikatorer för mjölkens näringsinnehåll och miljöpåverkan."
Hela värdekedjan finns med i tankarna
Vad skulle enligt dig göra störst skillnad för svensk lantbruksforskning och innovation?
"Implementering av redan befintlig kunskap från forskning och fältförsök. Rådgivningens förmåga att omsätta resultat från forskning, försök och innovation är avgörande för att öka lantbrukets lönsamhet och hållbarhet."
Charlotte Eklund-Jonsson
Forsknings- och affärsledare på RISE jordbruk och livsmedel
Har synen svensk livsmedelsforskning och innovation förändrats under de senaste åren?
"Definitivt."
På vilket sätt?
"I och med att livsmedelssystemet hamnat så i fokus främst kopplat till klimatfrågan, så har vi som individer och samhälle insett att vi måste utveckla vår produktion och konsumtion av livsmedel i en mer hållbar riktning. Dessutom inser vi att vi måste utvecklas så att ännu fler av de stora hållbarhetsutmaningarna kan hanteras också – hälsa, biodiversitet, vatten- och markanvändning, för att nämna några. Att arbeta med så många faktorer som behöver optimeras samtidigt kräver innovation. Och att vi samverkar!Det som är väldigt glädjande och som skiljer sig mycket åt i dag jämfört med tidigare år, är att det finns en så tydlig ambition och insikt hos individer, företag och organisationer att vi måste samarbeta för att kunna agera kraftfullt. Att man, oavsett storlek på organisation, inser att det finns ingen aktör som löser alla delar ensam. Att vi måste agera nu för att hinna lösa utmaningarna i tid, men även att det samtidigt går att skapa attraktivitet och konkurrenskraft i branschen.
Agera nu för att hinna lösa utmaningarna i tid
Livsmedelssektorn är inte bara en av de största branscherna i Sverige och därmed central för samhällets utveckling på många plan, men det är ju även tillgång till säker, hållbar och hälsosam mat som branschen kan leverera. Om vi inte har tillgång till detta, så spelar mycket annat väldigt liten roll. Detta är också något som vi nått en stor insikt om på senare tid."
Vad skulle göra störst skillnad för svensk livsmedelsforskning och innovation?
"Framtidens livsmedelssystem behöver både nya innovativa produkter, tjänster och företag, men även innovativa samverkansmodeller. Vi vet hyfsat mycket om vad vi behöver göra, men kanske inte lika mycket kring hur det faktiskt kan göras. Att innovera tillsammans kräver helt nya sätt att tänka, samverka och äga. Därför behövs nya förhållningssätt, mätetal och modeller för hur vi kan samskapa."
Marie Gidlund
Verksamhetsledare Sweden Food Arena
Tycker du att synen på svensk livsmedelsforskning och innovation har förändrats under de senaste åren?
"Ja, dels har livsmedelsstrategin satt fokus på vår näring vilket bidragit till att ämnesområdet diskuteras mera. Sedan har det i och med pandemin nu blivit ännu tydligare att näringen är en samhällsviktig verksamhet och för att klara av framtida livsmedelsförsörjning vid olika utmaningar (såväl pandemier, klimatkriser som civilförsvar) är det tydligt att vi behöver ökade satsningar på FoI.Jag tror, och hoppas, att fler och fler inser att livsmedelsproduktion är en betydligt mer komplex process än vad många förstår. Jag törs nästan påstå att få branscher har samma inbyggda komplexitet som livsmedelsbranschen.Vi utgår från ett biologiskt material som kan variera men där vi vill ha en enhetlig vara i slutändan. Mat- och dryckesprodukter ska vara billiga, säkra, hygieniska, hälsosamma, miljövänliga, färska, etiskt producerade, naturliga, närodlade och nationella – en kravkombination som inte återfinns i många andra produktslag, om ens något.
Betydligt mer komplex process än vad många förstår
En modern och innovativ livsmedelsproduktion kan bidra till de allra flesta globala målen inom agenda 2030 och flera av regeringens agendor och strategier som regeringen har för att skapa jobb, tillväxt, hållbar utveckling, industriell utveckling, landsbygdsutveckling, försvarsberedskap – men då måste vi sätta fokus på livsmedelskedjan och satsa mer resurser på denna. Vilken annan näring kan bidra till ökad biologisk mångfald, klimatneutral produktion, bättre folkhälsa, fler jobb och förse en ökande befolkning med det mest grundläggande, det vill säga mat mat – samtidigt?Här gäller det att involvera hela systemet och att samarbeta om vi ska nå livsmedelsstrategins mål, precis det vi vill göra. Det är nu nio skördar kvar till år 2030, vi måste ha mer resurser för att kunna nå målen och det finns ingen ”quick fix” med enkla lösningar, vi måste jobba ihop."
Vad skulle enligt dig göra störst skillnad för svensk livsmedelsforskning och innovation?
"Vi efterfrågar en signifikant ökad satsning inom innovation och forskning i den kommande forskningspolitiska propositionen som riktas mot Sveriges nya tillväxtnäring – livsmedelssektorn. Totalt sett efterfrågar vi en riktad och långsiktig satsning på 150 – 200 miljoner kronor som under kommande 4-årsperiod ökar till 400 miljoner kronor och satsningen ska ha ett tydligt fokus på ökad konkurrenskraft. Näringslivet är beredd att möta upp denna satsning, främst i form av in-kind men även med kontanta medel. Vi är redo!Det pågår massor med bra forskning idag och har så gjorts i många år. Utmaningen är att sprida denna kunskap till företagen och stötta dem i arbetet med att ta till sig och implementera denna samt utveckla företaget. Här finns massor att göra för att frigöra potentialer och vi ser tydligt att vi behöver ett innovationssystem som är anpassat utifrån vår näring.Om regeringen tar ett klokt beslut inom forskningsproppen, om vi kan rigga ett modernt och anpassat innovationssystem och om livsmedelssektorn skulle få resurser och mandat för att bli en utvecklingsarena för att visa vägen för hållbar omställning genom att använda sig av nya metoder och arbetssätt för att stötta, utveckla och samarbeta kring en näring, då kan det här bli riktigt bra."
Läs även:
Spaning: Rätt förutsättningar för framtiden
Okänd svensk innovation med potential att förändra branschen
Så ska lantbrukets klimatpåverkan räknas ut – forskarna oense
Det glappar i innovationssystemet
Nyheter med potentiellt stora följder
Se senaste AGFO Talk här:
[embed]https://youtu.be/vw1vZD29uVo[/embed]
Läs mer:
Insikter från våra populära AGFO Talks
Lokalproducerat, hållbar mat och minskat matsvinn – våra AGFO Talks spänner över hela matkedjan.
Rapporterna du vill läsa
Alger, klimatsmarta strategier, biologisk mångfald, investeringar i agtech och växtbaserade proteiner är något av innehållet i 29 rapporter från 2020.
Din genväg till framtidens matsystem
Matsystemet omvandlas i snabb takt. Därför har vi satt ihop temaartiklar som ger dig full koll.