Så ska lantbrukets klimatpåverkan räknas ut – forskarna oense
Ska man räkna jordbruket till godo all den kol som binds varje år i skördarna? Ja, menar Per Frankelius, docent i företagsekonomi på Linköpings universitet. Nej, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi på Lunds universitet och Sveriges representant i IPCC.
IPCC missar att räkna in den kolbindning som sker i skördarna och gör därmed jordbruket till en större klimatbov än det egentligen är, anser Per Frankelius. I en vetenskaplig artikel som publicerades i Agronomy Journal i somras utvecklade han sina tankar där han bland annat beräknade att världens samlade skörd av spannmål binder cirka 3,8 miljarder ton koldioxid.– Tar man dessutom med skörden av alla andra grödor, motsvarar detta en kolbindning på totalt kanske 9,1 miljarder ton koldioxid och då har vi inte räknat med det kol som binds i gräset – och gräsmarkerna omfattar 3 miljarder hektar, säger han.
Väckt starka reaktioner
Globalt beräknas jordbruket släppa ut cirka 11 miljarder ton växthusgaser och med det här sättet att räkna skulle merparten, kanske rent av hela utsläppen, balanseras av den inbindning av kol som sker i de växande grödorna och i gräset.– Det faktum att kolet binds i grödorna samtidigt som de avger syre, på samma vis som växande skog, är en positiv effekt som inte finns med i IPCC:s kalkyler, där man i princip bara räknar med de klimatgaser som är negativa för klimatet, säger Per Frankelius.
Han berättar att hans artikel har mötts av mycket starka känslor.– En del har blivit så arga att de nästan inte kan prata. Det är provocerande att säga att lantbruket är klimatpositivt. Men många har sagt: ”Äntligen någon som ser saken på ett annat sätt!”. Spontant har jag fått väldigt mycket positiva reaktioner, inbjudningar att skriva fler vetenskapliga artiklar och att delta på konferenser i flera olika länder, säger han.
Den här branschen binder kol. Så enkelt är det!
Men kan man verkligen räkna på det här sättet som du föreslår? Går det att blanda dessa korta kolcykler som årets skördar trots allt är, med de långa kolcyklerna som det är frågan om när man utvinner exempelvis fossila bränslen?
– Jag tycker att det är upp till alla att dra sina systemgränser. Det är valfritt. Men säg så här, om H&M skulle bestämma sig för att köpa några hundra miljoner ton vete och lägga ner det i en gruva för att de vill kompensera för sina utsläpp av klimatgaser, vilket är rent teoretiskt möjligt, det som då hände ute på fältet, nämligen den växande grödan, skulle då räknas som klimatpositivt.Per Frankelius största invändning mot IPCCs beräkningar är just att han anser att man främst räknar jordbrukets negativa utsläpp och inte dess positiva bidrag i form av kolinbindning.– Den här branschen binder kol. Så enkelt är det!Att sedan skörden äts upp och kolet därmed frigörs igen, tycker han inte är något som ska läggas på jordbruket, utan på konsumenterna.
Utsläpp från tillverkningen läggs på industrin
IPCC:s beräkningar för jordbrukets utsläpp av växthusgaser omfattar metan från djur och risodlingar, lustgas från gödsel, konstgödsel och mark och koldioxid från mulljordar eller organogena jordar samt metan från bränning av skörderester. Däremot ingår inte utsläpp från tillverkningen av konstgödsel (som motsvarar cirka 1 procent av de totala globala utsläppen). De utsläppen läggs på industrisektorn. Inte heller läggs utsläppen från tillverkning av jordbrukets maskiner, byggnader, drivmedel, uppvärmning av växthus och så vidare på jordbruket.
Om man utvidgar räkenskaperna till att även gälla de korta kolcyklerna, borde man då inte också räkna in de utsläpp som jordbruket genererar men som i dag hamnar på andra sektorer som industri, energi och transport?
– Jag tycker inte att det är självklart. Vid tillverkning av en skördetröska så sker ju utsläppen hos trösktillverkaren och inte i lantbruket.Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges representant i IPCC, håller inte alls med om Frankelius räknesätt. Han anser att man måste skilja på den kol som snabbt passerar genom systemet och den som har längre tidsförlopp.– Precis som biobränslen anses koldioxidneutrala när de förbränns så anses den koldioxid som alstras när skörden konsumeras eller när växterna multnar ner, som koldioxidneutral. Den mat som odlas läggs inte på hög, den konsumeras och det kol som maten innehåller är snabbt tillbaka i atmosfären. Om man ska få en positiv klimatnytta måste kolet föras bort långsiktigt, till exempel i form av virke som används för att tillverka möbler eller hus och då består under lång tid, säger Markku Rummukainen.
Svårt att rikta styrmedel med ett sådant räknesätt
Men även då råder det delade meningar om man kan räkna med en varaktig kolbindning, eftersom möbler trots allt kan slängas och hus kan rivas eller brinna upp.
Per Frankelius menar att om man ska ha sektorsindelning på utsläppen så borde jordbruket få räkna sig till godo den kolbindning som sker i jordbruket, medan konsumtionen av maten och därmed utsläppen, ska räknas på konsumenterna. Hur ser du på den tanken?
– Det skulle inte ligga i linje med hur man inventerar och redogör för utsläppen nationellt och internationellt. Alla sektorsindelningar skulle behöva göras om och exempelvis kanske även industrins och trafikens utsläpp räknas på konsumenterna. Det verkar svårt att rikta styrmedel med ett sådant räknesätt.
Per Frankelius anser att jordbruket har orättvist utmålats som enbart en källa till utsläpp, medan man negligerar jordbrukets förmåga att binda kol. Hur ser du på det?
– Självklart är jordbruket jätteviktigt. Men det är också tydligt både att jordbruket står för 13 procent av alla Sveriges utsläpp och att det finns sätt att minska dessa utsläpp, exempelvis genom ökad kolinbindning i jordar.
Skribent: Ann-Helen Meyer von Bremen
LÄS MER:
Se AGFO Talk, tema kolinlagring:
[embed]https://youtu.be/vw1vZD29uVo[/embed]
Spaning: Allt mer ljus över carbon farming
Spaning: Nyheter med potentiellt stora följder
Spaning: En oväntad insikt när jag klimatberäknade gården
Så påverkar 5G matsystemet
Se AGFO Talk där Per Frankelius deltar i panelen:
[embed]https://youtu.be/iLFRsoV0ilw[/embed]