Sätila impact Investment: “Vi vill smitta ner andra att börja investera med andra krav än bara finansiell avkastning.”

I AGFO:s medlemsintervju med Jessica Naukhoff ger hon oss en lista med matsystemets största utmaningar. Men hon är positiv och är övertygad om att vi kommer att klara utmaningarna. Lär dig mer om “Impact investment”, vilka företag Sätila impact Investment satsat på, och varför.

Hej Jessica, berätta om vilka Sätila impact Investment är för dem som inte känner till er.

– Sätila Impact Investment startade för femton år sedan för att utforska möjligheten att investera i bolag med hållbarhet som affärsidé för att skapa positiv avkastning i fler dimensioner än bara den finansiella.

– I toppen har vi Sätila Holding som främst är ett fastighetsbolag med kommersiella fastigheter i Stockholm, Göteborg, London och Los Angeles. Ser vi längre tillbaka i tiden har Sätila Holding sina rötter i ett textilföretag. Flera känner säkert till Sätila of Sweden som blev kända i mitten av 1970-talet för att producera "Stenmark-mössan".

– Påverkansinvesteringar (Impact Investment) ligger till grund för bolaget som har en särskild utdelningsbegränsning (svb). Grundläggande för verksamheten är att den existerar för ett annat syfte än att ge utdelningar till aktieägarna. De särskilda reglerna säkerställer att vinsten främst finns kvar i företaget för nya investeringar. Med det sagt kräver vi liksom vilka andra investerare avkastning på våra investeringar - skillnaden är att bolagsformen gör att vi återinvesterar vinsterna i nya investeringar.

Vad har du för bakgrund?

– Jag har en lång bakgrund inom ideell och idéburen sektor men har också arbetat i flertalet ”riktigt kommersiella bolag” och skaffat mig mina erfarenheter från bla Stampen, Faktum de hemlösas tidning och Sjöräddningssällskapet. Jag startade även “Hållbar matproduktion” - Sveriges första Kravmärkta färskmat under varumärket ”Grab, Eat and Save the Planet!” Vi var väldigt tidigt ute med det som idag är en självklarhet i alla livsmedelsbutiker. På den tiden fanns i princip bara Gooh! i kyldisken hos de välsorterade butiker i Stockholm.

Vad fick dig att ta jobbet som VD på Sätila Impact Invest?

– Jag insåg rätt tidigt att jag ville driva den här typen bolag som hade tydliga värderingar i botten och inte bara sitt fokus på stark ekonomisk tillväxt och avkastning utan hänsyn till andra ekologiska och sociala faktorer. Lennart Grebelius (ensam ägare och styrelseordförande) och jag känner varandra sedan länge och har bla suttit i samma styrelse. När Lennart presenterade upplägget för Sätila Impact Investment och erbjöd mig VD-rollen kändes det helt självklart. Vi delar värderingar så jag visste att intentionen med det här bolaget var genuint och sant.

Vilken är Sätila impact Investment vision?

– Den korta versionen är att vi vill lämna något efter oss som är lite bättre skick. Men för att göra det lite mer begripligt tycker jag det är enklare att prata om det som ett hotellrum. Ett rum som har skötts ganska bra under många generationer. Man tog sitt ansvar och var förnuftig i sin konsumtion. Sen har vi liksom spårat ut. Och det här hotellrummet har inte lämnats i samma skick som det man kom till, utan det har blivit skitigare och skitigare. De som är unga nu och som ska ta över efter oss kommer alltså till ett riktigt äckligt rum man knappast vill bo i! Så vår roll, och vår vision, är att försöka gör det vi kan för att göra det här hotellrummet lite trevligare att bo i.

– Sen kan inte vi göra jobbet själva, vi är ganska små och behoven stora. Vi vill med det nätverk vi har försöka "smitta ner" andra att börja investera med andra krav än bara finansiell avkastning och det fokuset. Vi tror inte att vi kan städa iordning det här hotellrummet själva. Vi behöver få andra med oss. Här ser vi tack och lov att det har hänt mycket inom "Impact investment” bara sedan jag började 2019. Tidigare såg man på det mer som välgörenhet medan det idag är en helt annan attityd och man har en helt annan respekt för impact investment. Har man gjort sin analys ser man även att hållbarhet också är ett sätt att riskminimera sina affärer och därmed öka potentialen till god avkastning.

Ge exempel på företag Sätila impact Investment vision har investerat i.

Gröna gårdar: Det är naturbeteskött som har ett antal olika producenter kopplat till sig. Sätila Impact Investment har just djurvälfärd som ett av våra fokusområden och här kan man verkligen se att djurvälfärden står i centrum och är starkt kopplat till kvalitén på produkten. Själv är jag vegetarian av etiska skäl, men jag känner mig väldigt trygg med att de har hög djuretik och att deras djurvälfärd är genuin.

Ljusgårda: Vi har tittat länge på vertikalodling och inomhusodling. Det är klart att det är en vattenbesparing, men det krävs också att du är på ett område där det finns en vattenbrist vilket vi inte har i Sverige. Än. När det kommer till energi är det klart att det är energikrävande, men Ljusgårda ligger långt fram för att utveckla energieffektiv odling och energi står för en relativt liten del av kostnaderna. Investeringen i en sån här typ av bolag handlar mer om robusthet. Att vi kan bygga någonting där vi blir mindre sårbara. Hur kan vi öka självförsörjningsgraden? Hur kan vi hitta system som är närmare och inte så globala och sårbara? Men sen ju inte sallad det vi överlever på. Framöver ser jag framför mig att vi förmodligen kommer ha andra typer av grödor och grönsaker i den här typen av system också. Så för oss handlar det alltså om möjligheten den här tekniken kan tillgängliggöra i framtiden.

Foto: Ljusgårda

PulPac: Här har vi ett spännande bolag kopplat till mat, men inte magsäcken på det sättet. De tillgängliggör möjlighet att byta ut engångsplast och plasttråg till framför allt livsmedelssektorn där de har en licenseringsteknik som innebär att de producerar tråg etc  naturfiber genom en teknik som kallas Dry Molded Fiber. Alternativen idag förutom plast kräver ganska mycket vatten och tar längre tid att tillverka. Det som är särskilt intressant med PulPac är att de inte är konverterare själva, utan de licensierar ut sin teknik via royalties tjänar sina pengar där. Det gör att de kommer kunna skala på detta på ett väldigt fint sätt och på så vis uppnå en enorm impact. Ett mycket bra exempel på Enabling Technology!

Foto: PulPac

Nordic Seafarm (AGFO-medlem): Där ser vi en nyttig produkt som förhoppningsvis kan ersätta mindre hållbara och mindre nyttiga alternativ. Här är det inte fortfarande inte säkerställt vilken typ av impact de kan göra, men bara genom att odla tången så gör de en impact och klimatnytta och ökad biologisk mångfalds i havet. Sen ska vi bara se till att de gör en god nytta när de konverteras till livsmedel.

Foto: Nordic Seafarm - Tångskörd

Vilka ser du som de största utmaningarna i matsystemet närmsta tiden?

  1. Att de som är mest påverkade av klimatförändringarna globalt är jordbrukare som redan idag är fattiga och utsatta. De som förser oss andra med mat har haft stora problem länge, men vi har aldrig riktigt brytt oss. Klimatförändringarna gör systemet ännu mer sårbart.

  2. Den sociala dimensionen tycker jag ofta saknas när det kommer till investeringar inom mat. Både kopplat till det globala problemet och till det lokala. Jag tycker vi borde göra hemläxa här. Om man tex gör en hälsosam produkt som leder till att minska övervikt och fetma, så måste man också känna till att det finns en tydlig koppling till socioekonomiskt utsatta områden. Med andra ord kan vi nog dra slutsatsen att det är svårare för den gruppen att prioritera ett väldigt dyrt livsmedel. Vi måste tillgängliggöra denna typ av produkter till de som behöver och då blir pris en central fråga.

  3. Utarmning av vår brukbara jord. Vi vet att vi inte har så lång tid på oss och volymen brukbar jord för jordbruksändamål minskar hela tiden. Det måste vi ta hänsyn till. Vi måste kunna förvalta den brukbara jorden på ett bättre sätt. Här tänker att jag att det finns massvis att göra med regenerativt jordbruk. Det finns mycket mer kring hur man kan skaffa fler värden i jordbruket kring tex kolinlagring, värdera det på ett annat sätt och skapa nya affärsmodeller kring det.

  4. Vi har inget beslutsfattande kring djurens välfärd när vi tar affärsbeslut. Vi tar inte hänsyn till andra arter än oss själva och knappt som helhet kring vår egen art heller. För oss på Sätila Impact Investment är djurvälfärd ett eget fokusområde. Sorgligt nog är det väldigt svårt att hitta investeringar där man faktiskt prioriterar välmående hos djur så som till exempel Gröna gårdar gör.

Foto: Gröna Gårdar

Vilka är de viktigaste parametrarna för att ni ska investera i nya företag?

  1. Skalbarheten är såklart kritisk för att kunna skapa påverkan och lönsamhet. Impact handlar ju om att påverka i skala.

  2. Social påverkan i harmoni med klimatmässig effekt och en sund ekonomisk avkastning.

  3. Teamet och entreprenörerna är oerhört viktiga. Vi behöver känna att det finns en stark uthållighet och det kommer ofta med drivkraften och lusten entreprenören känner. Sen är det viktigt att våra intentioner stämmer överens.

Vilka möjligheter ser ni framöver?

– Sedan jag började jobba här ser jag ju bara möjligheter för jag träffar ju människor som ska lösa problem hela dagarna. Så jag har en helt annan positiv syn på framtiden. Jag tror faktiskt att vi kommer kunna lösa många av de här stora globala problemen som finns när det kommer till klimatet och de sociala frågor tack vare ny teknik och entreprenörer som från början är här för att göra samhället bättre framåt. Det är en helt annan anda i affärsvärlden, framför allt bland unga människor. Med det sagt innebär det inte att vi skall koppla av och vänta – det ligger mycket hårt arbete framför oss för att nå våra globala mål.

– Jag ser också att vi börjar fundera kring mångfald. Det är väldigt svårt att investera i kvinnor eller entreprenörer med annan kulturell bakgrund än det ”klassiskt” svenska - jag träffar alldeles för få! Men nu tycker jag att man börjar prata om det på ett annat sätt och man har fokus på frågorna kring mångfald som en affärskritisk parameter. Vi måste ha mer mångfald, vi måste få fler entreprenörer att träffa investerare, inte bara de som redan finns i våra befintliga nätverk som har gått de rätta skolorna. Men jag tycker mig hoppfullt se en förändring där.

Avslutningvis, vilka vill du helst nätverka med?

– Jag vill träffa mer företag inom matsektorn som fokuserar på de sociala utmaningarna. Jag vill gärna träffa like-minded, det är alltid kul. Men jag tycker också om att vara nära kritiska men nyfikna investerare som intresserar sig för det vi gör. Jag vill gärna komma i kontakt med fler som vurmar för djurvälfärd.


Stort tack Jessica och lycka till med nya investeringar som kan skapa förändring.


Kontakta gärna Jessica Naukhoff om du vill veta mer eller boka in ett möte.


Föregående
Föregående

"Tillväxtverkets roll i att stötta det svenska matsystemet"

Nästa
Nästa

Ecobloom: “Vi hjälper odlare att fatta bättre beslut”